Siirry sisältöön

  • Aatos Klinikka
  • Aatos Klinikka
    Soita 010 325 4540    Soita    
    • Palvelut ja hinnasto
    • Asiantuntijat
    • Aatoslaiseksi?
    • Koulutukset
    • UKK
    • Blogi
    • Yhteys
    • SV/EN

    BLOGI

    Några tankar om psykiskt välmående

    4. maaliskuuta 2024

    Jessica Lindman

    Vi människor går ofta igenom en oändlig mängd tankar, känslor och intryck under en dag. Det hör till vanligt mänskligt liv, att ibland känna sig ledsen, modfälld och trött, liksom att känna sig glad, ivrig eller förväntansfull. Variationen av känslor är oändlig, liksom varje enskild persons eget sätt att ta sig an vardagen med all dess krav, utmaningar men också fina stunder, värdefulla möten och händelser. Om du ändå märker, att du känner dig tyngd eller har en motig vecka på gång, kan det vara värt att tänka på följande saker, som ett slags första hjälp.


    Kom ihåg att ta hand om dina basbehov

    Som vuxna har vi ibland en tendens att glömma bort, att vi behöver ta hand om oss själva långt på samma sätt vi skulle ta hand om ett litet barn. Vi människor mår hela vårt liv bra av att vi tar hand om våra basbehov.

    Det är viktigt att vi ser till att ge oss själva tillräckligt mycket sömn: även om vi ibland t ex vakar länge någon natt, eller stiger väldigt tidigt upp en morgon, mår vi i regel bra av att ha en någorlunda jämn sömnrutin. Att ta en tupplur ibland är skönt och helt ok, men det är bra att se till att den inte blir för lång. Även om människor har olika sömnbehov, behöver de flesta av oss 7-9 timmar sömn per natt.

    På samma sätt behöver vi ge oss själv tillräckligt mycket näring, och vi mår i allmänhet bra av att ha en någorlunda jämn matrytm. Det är bra att tänka på att ge sig själv mat och näring med de olika delarna ur kostcirkeln, men också att ge sig själv något gott man verkligen njuter av i lämplig balans mellan varven. Vi behöver också se till att vi dricker tillräckligt mycket vatten. Om vi känner oss nere, kan alkohol mest förvärra situationen och göra ångesten starkare. Däremot kan t ex ett glas gott vin verkligen förhöja en middag eller andra sociala situationer.

    När barn är yngre, är vuxna i allmänhet aktiva med att se till att de vistas ute. På daghemmen är man ute i ur och skur, och även i skolan betonas utomhusaktiviteter. När vi blir vuxna kan det finnas en tendens till att vi glömmer bort, hur viktigt det är att vistas utomhus. Att gå ut en sväng på en promenad, eller att välja att promenera en bit av arbetsvägen är enkla men viktiga sätt att hjälpa också vårt psykiska mående. När vi känner ångest är ett bra första hjälpen knep att ge sig själv mild rörelse utomhus. Det är också med forskning belagt, att vistas i en skog lugnar oss och ger oss välbefinnande.


    Kolla din inre dialog

    Jag har i mitt dagliga arbete som psykoterapeut märkt, att ett gemensamt drag hos de flesta människor är, att vi är otroligt duktiga på att kritisera oss själva, och tala nedvärderande om oss själva. Då vi möter motgångar, eller har något slag av konflikt, är det rätt vanligt att vi utgår ifrån att saker och ting är vårt fel, att det är vi som gjort bort oss, eller inte varit tillräckligt bra. Vi ställer ofta orimliga krav på oss själva.

    Gör dig aktivt medveten om sättet du talar till dig själv, din s k inre dialog, där du står framför badrumsspegeln. Hur skulle du reagera om någon talade så till din bästa vän? Är det verkligen rimligt att du skulle vara fullt så klandervärd som den inre kritiska rösten gör gällande? Det är viktigt att öva sig i att tala på ett förstående, accepterande och varmt sätt till oss själva. Du gör så gott du kan, under de omständigheter som råder. Det är förståeligt att vissa saker känns svåra att få gjorda. Detta utesluter inte, att vi ibland också gör bort oss, säger på ett dumt sätt el dyl, och visst ska vi också reflektera över detta när sådant sker. Men vi tenderar att vara orimligt stränga mot oss själva, vilket kan ge upphov till stark ångest och psykiskt illamående. När vi kan lätta på dessa orimliga inre krav, leder det ofta till en känsla av lättnad och ökat välmående.


    Lägg märke till vad som händer i kroppen

    Det är vanligt att vi människor är ganska bra på att känna igen och uttrycka att vi har ångest över en given situation. Men vad innebär det egentligen? Vi tänker ofta på ångest som en känsla, men egentligen är ångest ett tecken på att det finns känslor i rörelse i oss, som vi av en eller annan orsak i den stunden har svårt att känna igen, förstå eller acceptera. Det finns i allmänhet känslor som är lättare för oss att känna igen och acceptera, så som glädje, eller ledsenhet. Andra känslor tenderar vara svårare att för oss att ta in, och ilska är en av dem. Det är vanligt att vi vill tränga bort känslan av ilska, kanske för att vi som små fått negativ respons då vi varit arga och besvärliga. Vi har då lärt oss, att det är bättre att tränga bort den känslan, för att inte riskera att bli avvisade. Ett av de allra viktigaste motiven för oss människor är att känna att vi får höra till, och rädslan att bli avvisad är en av våra allra starkaste rädslor ändå från att vi är små. Ett första sätt att börja ta oss an vår ångest, och försöka känna igen känslan bakom, är att lyssna inåt, och lyssna på kroppen. Var i kroppen känns ångesten? Är den som ett tryck över bröstet? Har vi knip i magen? Huvudvärk? Genom att lyssna inåt på detta sätt kan vi börja få ledtrådar till, vad vi egentligen kände, i den situationen som gav oss ångest. Att få tag i känslan och bearbeta den, så som att t ex tillåta sig att känna sin ilska fullt ut, ger en känsla av lindring och det hjälper oss må bättre.


    Lämna dig inte ensam med svåra känslor

    Jag tycker mig i mitt arbete ha lagt märke till, att det kan finnas en tendens till att i vårt land glorifiera detta med att klara sig själv i situation som situation. Av någon anledning tänker man att man ensam ska bära sådant som är svårt, att det är skamligt att ha det tungt och att man bara ska bita ihop och kämpa på. Som tur märker jag även en förändring på denna punkt. Personer som kommer till mottagningen vill dela med sig, och vill få hjälp, och det är väldigt värdefullt. Du behöver inte, och ska inte lämna dig ensam med alltför svåra eller tunga känslor. Du får söka hjälp, och dela med dig, om det känns väldigt tungt. Har du en vän du kan tala med? Har du möjlighet till samtalsstöd i din skola, på din studieplats eller arbetsplats? Ofta kan ett eller några samtal om t ex en svår situation ge en avsevärd känsla av lättnad, och det svåra är lättare att bära när man inte är helt ensam om det.


    Jessica Lindman

    Psykolog, psykodynamisk barn- och ungdomspsykoterapeut

    SEURAAVA

    EDELLINEN

    Kumpulantie 7 A

    00520 Helsinki

    Katutaso

    3. kerros

    6. kerros

    varaa aika 010 325 4540

    palvelut@aatosklinikka.fi